Rappeltyg

Ett annat underbart dialektalt uttryck, alltså vid sidan av hä (se blogginlägg 21/5), som jag snappat upp i min barndom, är adjektivet rapplig. Även detta tycks ha sitt ursprung i Norrland, och det betyder ungefär skranglig, ostadig, fallfärdig. En bristfälligt sammanfogad mekanisk konstruktion skulle nog betraktats som just rapplig. På något märkligt vis tycker jag att ordet låter precis som den omständighet det betecknar. En ordsammansättning (samtidig substantivering) som jag särskilt kommer ihåg är rappeltyg. Det kan alltså användas som benämning på sådana föremål som inte tål normal användning utan att genast falla sönder i sina beståndsdelar.

Att hä

En del dialektala uttryck är underbara. Här är ett (med norrländskt ursprung) som är mycket användbart: Verbet att hä

 

Några illustrativa exempel:

 

- hä undan grejerna

- hä i grönsakerna

- hä fram potatisen

- hä bort matresterna

- hä av locket

- hä på ugnen

 

Detta lilla verb har sålunda liknande betydelse som det engelska put (sätta, ställa, lägga), men 'hä' kan som synes ha en något vidare användning än så. Ordets tempusformer är:

 

Hä-hädde-hätt

 

Med tanke på avsaknaden i svenska språket av ett verb som samlar alla de nämnda betydelserna, så kanske Svenska Akademien skulle kunna intresseras för att upphöja denna lingvistiska delikatess till rikssvensk status.

NTF

För jämnt 80 år sedan bildades Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF. Jag erinrar mig den logotyp som föreningen använde på 1960-talet; en klassisk triangelformad varningsskylt med orden ANSVAR OMDÖME HÄNSYN i den röda bården. Idag förstår jag varför man valde just en varningsskylt, och varför texten placerades nära kanten. Budskapet var väl en varning för att de tre begreppen var på väg att försvinna ut ur samhället. I dagens NTF-logga finns de inte kvar - inte i biltrafiken heller.

Indiskt trafikkaos

Jag börjar bli allt mer övertygad om att folk inte är riktigt kloka. Här är ett klipp från en nyhetsnotis ang biltrafiken i Bombay.

"De allra flesta förare tutar regelbundet och ofta utan anledning. Tutandet har blivit ett sätt att kommunicera och många skaffar sig dessutom extra kraftfulla tutor för att kunna överrösta andra."

Och längre ner i notisen beskrivs ett förslag som en uppfinnare tagit fram för att komma till rätta med trafikanternas beteende:

"... utvecklat en röd lampa som blinkar till i bilen varje gång man tutar. Tanken är att påminna föraren om att han eller hon tutar och att skapa en reflektion kring varför man gör det."

Min inledningsvis nämnda övertygelse blir inte mindre när jag begrundar det angivna lösningsförslaget.

Hemligt reg-nr

Jag ser ibland en bil vars ägare med fog kan påstå att fordonets registreringsnummer är hemligt. Tänk er situationen när bilen ska in på verkstad, och kundmottagaren frågar "Vad har fordonet för registreringsnummer" och ägaren svarar "Det är hemligt".

Helt genialt!

En stor lätt

En stor lättöl (50 cl) innehåller 11 ml ren alkohol. Hos mig ger det en alkoholhalt på närmare 0.3 promille, inom en halvtimme. Jag skulle alltså kunna ertappas och antagligen dömas för rattfylleri. Polisen skulle sannolikt misstro mig när jag påstår att jag bara druckit en lättöl, låt vara en stor sådan.

Vid ett tillfälle åt jag middag med en kollega som drack två st 33cl flaskor lättöl, detta med hänvisning till stark törst kombinerat med att hon skulle köra bil direkt efter middagen. Själv tog jag ett litet glas vin (12 cl), eftersom det kändes roligare. Även jag skulle köra (egen) bil från krogen. Kollegan undrade om jag var riktigt klok som drack vin i det läget, medan jag kontrade med att hon faktiskt druckit lika mycket alkohol som jag.

För mig är det ren rutin att räkna om alkoholintaget till antal milliliter ren alkohol. Då kan man undgå en plötslig körkortsåterkallelse med 12 månaders varaktighet, bara för att man tagit en stor lätt till lunchen.

Virtual Reality våld

Snart är den här - 3D hjälmen för allemansbruk som förmedlar en TOTAL upplevelse till din stackars hjärna. De olika scenerierna täcker praktiskt taget hela ditt synfält, och du kan även interagera med det virtuella skeendet. Den primära tillämpningen är dataspel, men i princip borde det vara möjligt att mata hjälmen med reella videofilmer, t ex allehanda morbiditeter från internet. I en entusiastisk nätartikel kan man se försökspersonen åka en simulerad berg-och-dalbana, vilket säkert är en extrem upplevelse där inne i hjälmen (dvs inne i hjärnan). En annan sekvens sägs innehålla en avrättning medelst giljotin, och jag antar att det är försökspersonen som är offer. Ja, vad häftigt (ironi).

Interaktionen är också viktig - sannolikt kan du ha ett tänkt vapen i din hand (ja varför inte en motorsåg) och röra din faktiska arm in i den virtuella världen på ett sådant sätt att du sågar av huvudet på en "fiende". Ja, vad kul (ironi). Jag har för mig att jag hört talas om ett psykologiskt experiment där försökspersonen fick sin egen (virtuella) arm avsågad i 3D-världen, något som naturligtvis också måste vara möjligt att animera. Försökspersonen tyckte dock att det var obehagligt. Tack för det.

Olaga våldsskildring

När filmcensuren sålunda avskaffats inställer sig frågan huruvida vilken morbid smörja som helst verkligen får visas offentligt, låt vara endast inför personer som fyllt 15 år. Neej, det finns faktiskt en paragraf i Brottsbalken (16 kap 10 c § SFS 2010:1881), där sådant regleras. Där framgår att det är olagligt att sprida rörliga bilder som närgånget eller utdraget skildrar grovt våld. Då är det, åtminstone i princip, möjligt att anmäla filmer som innehåller sådana skildringar. Lagstiftaren har dock valt synnerligen tänjbara begrepp - vad menar man med 'närgånget', 'utdraget' och 'grovt'.

En av poängerna med den dåvarande filmcensuren var att denna i praktiken tillämpade samma kriterier som formuleringarna i brottsbalken. Det fanns alltså inte lika stor anledning att polisanmäla filmer på den tiden, som det skulle kunna göra nu. Man kan dock undra om det varit något sådant rättsfall på senare tid.