Språngdagen

Skottdagen har fått sitt namn från att man 'skjuter in' en extra dag i almanackan, och det kalenderår då detta sker benämns skottår. På engelska heter skottdagen 'leap day', vilket kan översättas som 'språngdagen' eller 'överhoppningsdagen'. Kan tyckas egendomligt med tolkningen "hoppa över", när man i själva verket skjuter in (lägger till) en dag. Här är förklaringen:

Ett normalt kalenderår utgörs av 52 hela veckor plus en dag (7x52+1=365). Detta innebär att om t ex 1:a sept År 1 infaller på en måndag så kommer 1:a sept År 2 att infalla på en tisdag. Dvs veckodagarna flyttar sig framåt med en dag i taget. Men vid skottår händer något: Om 1:a sept året före ett skottår infaller på en måndag så kommer 1:a sept under skottåret att infalla på en onsdag. Veckodagsförflyttningen gör alltså ett 'språng', dvs hoppar över en mellanliggande veckodag. Men den effekten kan naturligtvis inte inträffa innan man skjutit in skottdagen, dvs 29 feb. Så under jan-feb under skottår så gör veckodagsnamnen inget extra hopp. Då kan man fråga sig hur den korrekta definitionen av leap year egentligen borde vara. Rimligen mars-dec under skottåret samt jan-feb året efter skottåret, eftersom överhoppningseffekten består tills dess man når 28 feb året efter skottåret.

Google-vinjetten idag avbildar en kanin (med nr 29) som gör ett språng över en annan kanin och lägger sig tillrätta som en leap day mellan kanin nr 28 och kanin nr 1. Gulligt, men som allegori över begreppet leap day tyvärr mindre adekvat, i vart fall ur historiskt perspektiv.

Snubblande pingviner

Idag presenteras ännu ett viktigt(?) forskningsresultat: "Feta pingviner snubblar lättare". En brittisk forskargrupp har begett sig till Antarktis för att utföra den forskningen. Undrar om deras slutsats är överförbar på människor? Pingvinerna har ett evolutionistiskt motiverat skäl till att periodvis lägga på hullet - nämligen för att klara den extrema kylan under den långa häckningsperioden. Ett sådant motiv är dock knappast gångbart för överviktiga individer av människosläktet...

Jag erinrar mig osökt en studie där trafikforskare, efter omsorgsfulla mätningar vid övergångsställen, kommit fram till att äldre människor behöver längre tid för att passera gatan, och att grönintervallet för fotgängare i områden med hög andel äldre därför borde förlängas. Bra.

Osäker garanti

De flesta svenska banker är anslutna till Riksgäldens insättningsgaranti, som gäller besparingar upp till 100.000 euro, alltså i dagens läge runt 940.000 svenska kronor. Låter ju betryggande, eller? Nja, antag att det blir en finansiell härdsmälta som drabbar Europa och som drar med sig de svenska bankerna. Då kan "småspararna" åberopa insättningsgarantin. Men en finanskrasch i eurozonen påverkar sannolikt eurons värde gentemot den svenska kronan. Antag att euron genom kraschen förlorar 2/3 av sitt forna värde, ja då minskar ju insättningsgarantins belopp till 300.000 kronor. Snacka blåsning.

När insättningsgarantin infördes i Sverige var den fastställd i svenska kronor (dock ganska lågt belopp). Frågan är om det inte vore skäl att omdefiniera den nuvarande garantin, så att den gäller i svenska kronor, men på befintlig nivå.

Mobilgodis

Nu pågår den stora mobilteknikmässan i Barcelona. Man räknar med att 100.000 personer kommer att besöka mässan, med dess 2.000 utställare. Varje utställare med självaktning måste åtminstone bjuda på godis (karameller alltså). Då kan det komma att gå åt 200 miljoner godisbitar. En bra affärsidé det hela, även för konfektyrbranschen alltså.

Bara att få dit allt godis kräver viss logistik. Storleksordningen 100 lastbilar. Ett (tillfälligt) uppsving för det lokala åkeriet, också.

En av årets hetaste produkter är VR-glasögon (se gärna blogginlägg 2014-05-16). Jaa, efter att ha irrat runt i trängseln på mässan en hel dag kanske det kan vara trevligt att fly in i den virtuella verkligheten ett tag.

Klimatdum mjölk

Reagerade på SVT-webbens nyhetsrubrik om ett nytt forskningsrön:

"Mjölk är ett klimatproblem - Mejeriprodukter miljöbov"

Kan inte vara lätt att vara ko, i dessa tider, med alla påhopp. Eller miljömedveten, klimatsmart konsument. Som på ett enkelt sätt vill få i sig näringsämnen, vitaminer och mineraler. Vad jag förstår finns det en väldig massa nyttiga ämnen i mjölk. Men det kanske inte hör hit.

Melodifestivalens röstningsrekord

Läser på SVTs webb att det är fler personer som röstar på låtar i Melodifestivalen ("Mello") än som deltar i riksdagsvalet i Sverige. Måste vara ett fullständigt felaktigt påstående. Så här:

Antalet röster i senaste deltävlingen av Mello var ca 4,5 miljoner. Eftersom man inte kan lägga mindre än 1 röst (alltså inte t ex halva röster) så betyder detta att det inte kan vara fler röstande än dessa ca 4,5 miljoner. I senaste riksdagsvalet deltog drygt 6 miljoner personer.

I Mello kan var och en som har ett teleabonnemang avge upp till 80 röster. Tittarsiffrorna för Mello är ca 3 miljoner. Antag att "bara" hälften av dessa röstar. Då är det 1,5 miljoner som röstar (och med i snitt 3 röster vardera). Alltså: Det är fyra gånger fler som röstar i riksdagsvalet, än i Mello.

I  Europafinalen (av Mello alltså) avges röstsiffror på en skala från 1 till 12. Spännande upplägg. Kanske något att införa vid nästa riksdagsval:

"Les Liberales - douze points"

Skulle kunna höja underhållningsvärdet av Valvakan.

Global verkningsgrad

Flera av de globala hot som finns mot livet på jorden härrör från människans aktiviteter, och detta utgör en relativt modern omständighet. För bara 100 år sedan hade människorna inte samma "möjligheter" som man har idag. Man kan urskilja (åtminstone) två viktiga "framsteg": Kunskaper om materiens innersta uppbyggnad, samt kunskaper om den genetiska koden. Det har alltså handlat om människans erövrande av mikrokosmos. Det farliga med just detta är att man ökat verkningsgraden för vad en enskild galning kan ställa till med. I princip räcker det med en enda människas handling för att utplåna allt mänskligt liv på jorden. Medlen heter kärnvapen respektive syntetisk biologi. Samtidigt är det lite paradoxalt att en av människans farligaste naturliga fiender är just virus. Microcosmos strikes back.

Under de långa tidsrymder som människoarten utvecklats, på savanner och i skogar, begränsades en enskild individs faktiska räckvidd vad gäller förgörande handlingar till mycket korta avstånd. Man saknade helt enkelt medel för global destruktiv påverkan. "Dålig" verkningsgrad så att säga. Dessbättre.