Ursprunget till en del idiom kan vara svårförståeligt. Att "löpa linan ut". Vadå för lina? Uttrycket syftar knappast på den typ av balansakter som cirkuskonstnärer utövar (dessa springer ogärna på linan). Inte heller om att springa längs t ex en nedfallen kraftledning eller tvättlina. Näej, jag tror det handlar om något slag av förvanskning.
I maritima sammanhang (så som segling) kan det ibland vara nödvändigt att låta t ex ett "fall" (en form av lina) löpa ut helt och hållet genom ett block. Och vid flugfiske så kan det handla om den nylonlina som fiskaren successivt låter löpa ut längre och längre tills man nått önskad längd. Eller att det är fisken som drar ut linan helt.
Idiomet skulle i så fall egentligen lyda, att "låta linan löpa ut", alltså i bägge exemplen att fullfölja en intention där linan är objektet för handlingen. Det skulle alternativt kunna röra sig om en felöversättning av engelskans "end of the line", alltså ändhållplats, slutlig destination; dvs att man får lov att åka ("löpa") ända fram dit, när man nu ändå påbörjat en viss "resa". Då kan det sålunda, bildligt talat, handlat om t ex en busslinje - inte en lina.
Motsvarigheten på engelska till uttrycket "löpa linan ut" sägs vara "Go the whole hog". 'Hog' betyder gris, och enligt en tolkning härrör uttrycket från köttaffärer där kunden väljer mellan att köpa den ena eller den andra delen av en styckad gris, men landar i beslutet att ta hela grisen, the whole hog. Så i direkt översättning skulle det alltså bli, att "köpa hela grisen"; ej att förväxla med idiomet "köpa grisen i säcken" vilket ju symboliserar något helt annat.
31 juli 2020
23 juli 2020
Google som betaltjänst
Basala Google-tjänster så som Search och Maps tillgängliggörs gratis, oavsett om man använder PC eller mobil/padda. Motprestationen är att Google tillåts kartlägga hela ens privatliv. Genom att nagelfara sekretessinställningarna vid PC-användning kan man där i någon mån reducera integritetsintrånget, men i smartphone-miljön är det i praktiken omöjligt, pga alla dessa appar och dessas långtgående behörigheter.
För egen del skulle jag gärna betala en månadsavgift för tillgång till Googletjänster, under förutsättning att Google garanterade mig fullständigt integritetsskydd. Det har gjorts en del undersökningar kring användarnas betalningsvilja, men tyvärr framgår det inte tillräckligt tydligt huruvida denna är villkorad med integritetskravet. För mig vore detta en självklarhet, och då skulle jag vara benägen att betala 299 kronor per månad.
För egen del skulle jag gärna betala en månadsavgift för tillgång till Googletjänster, under förutsättning att Google garanterade mig fullständigt integritetsskydd. Det har gjorts en del undersökningar kring användarnas betalningsvilja, men tyvärr framgår det inte tillräckligt tydligt huruvida denna är villkorad med integritetskravet. För mig vore detta en självklarhet, och då skulle jag vara benägen att betala 299 kronor per månad.
20 juli 2020
Intelligent tangentbord
Jag har i inlägget "Övervakad - so what" (2020-07-11) beskrivit ett antal åtgärder man kan tillgripa för att minska nätgiganternas tillgång till privat information i mobilen. Utöver de åtta punkter jag redovisat har det dykt upp ytterligare en, som jag inte tidigare upptäckt: SwiftKey. Ett "intelligent" tangentbord som visar sig förfölja användaren tvärs över alla appar i mobilen. SwiftKey snappar upp allt man skriver på mobilens tangentbord, oavsett applikation, och bildar i bakgrunden en frekvensordlista. Så om jag t ex ofta skriver ordet 'idiot' (mycket adekvat exempel i mitt fall) så lär sig SwiftKey ganska snart att jag verkar gilla det ordet, vilket gör att bara jag börjar skriva de två bokstäverna 'id...' i vilken tillämpning (app) som helst, så föreslår SwiftKey att det är 'idiot' som jag håller på att skriva. Jag tillåter mig misstänka att "någon" har tillgång till nämnda frekvensordlista. Konstigt vore det annars.
Här är tre sätt att minska SwiftKey-appens inflytande:
- Regelbundet tömma den personanpassade ordlistan på dess innehåll. Kommandot för detta är tyvärr omsorgsfullt gömt i mobilen.
- Växla över till tangentbordets 'Inkognitoläge". Då tappar SwiftKey tillfälligt sin inlärningsförmåga.
- Avinstallera hela SwiftKey tangentbordet. Det är naturligtvis av arten Förinstallerad app, och jag vet faktiskt inte om det är möjligt att ta bort den. Alldeles trivialt tycks det i alla fall inte vara.
I Chrome finns för övrigt (också) något som kallas "Incognito mode". Med detta aktiverat så raderas browserhistoriken automatiskt, på mobilen, efter avslutad session. De sökningar man eventuellt gjort med Googles sökmotor, via Chrome, sparas naturligtvis som vanligt, centralt hos Google. Men även denna funktion lär gå att stänga av, djupt inne i Googles sekretesscenter. Men då lär sökresultaten försämras. Jaja, lite tvingas man väl bjuda på.
Här är tre sätt att minska SwiftKey-appens inflytande:
- Regelbundet tömma den personanpassade ordlistan på dess innehåll. Kommandot för detta är tyvärr omsorgsfullt gömt i mobilen.
- Växla över till tangentbordets 'Inkognitoläge". Då tappar SwiftKey tillfälligt sin inlärningsförmåga.
- Avinstallera hela SwiftKey tangentbordet. Det är naturligtvis av arten Förinstallerad app, och jag vet faktiskt inte om det är möjligt att ta bort den. Alldeles trivialt tycks det i alla fall inte vara.
I Chrome finns för övrigt (också) något som kallas "Incognito mode". Med detta aktiverat så raderas browserhistoriken automatiskt, på mobilen, efter avslutad session. De sökningar man eventuellt gjort med Googles sökmotor, via Chrome, sparas naturligtvis som vanligt, centralt hos Google. Men även denna funktion lär gå att stänga av, djupt inne i Googles sekretesscenter. Men då lär sökresultaten försämras. Jaja, lite tvingas man väl bjuda på.
11 juli 2020
Övervakad - so what
Kina har en långt utvecklad "kultur" vad gäller övervakningsteknik. Det lär finnas runt 500 miljoner övervakningskameror i Kina, merparten troligen med ansiktsigenkänning. Övervakningen av medborgarna är kopplad till ett belöningssystem, där "goda" (politiskt korrekta) handlingar belönas med sociala poäng. I västvärlden har vi 3 miljarder mobila övervakningsenheter, s k smartphones. Skillnaden mot Kina är att västvärlden inte har Kinas sociala belöningssystem. Inte ännu.
Selfiekameran är för övrigt en genial uppfinning. Nästan alla man möter går ju och tittar ner i sin mobil; selfiekameran fungerar då som en alldeles utmärkt övervakningskamera, kanske t o m med ansiktsigenkänning (mobilen är för övrigt konstant identifierad via ägarens Google-konto). Samtidigt avbildar den främre kameran i vidvinkelformat med stor detaljrikedom personens omgivning; alltihop kompletterat med exakt GPS-information förstås.
Jag har i inlägget 'Ingen reagerar' (2020-06-30) spekulerat lite kring möjliga orsaker till att inte särskilt många i västvärlden verkar bry sig i att de kan vara övervakade via sina mobiler. Men för den som ändå vill minimera integritetsriskerna kommer här ett antal förslag till åtgärder:
- Avinstallera alla appar som verkar kräva obefogade behörigheter.
- Inaktivera sådana förinstallerade appar som kan ha tveksamma syften.
- Gå igenom alla kvarvarande appars behörighetslistor, och klicka bort sådana behörigheter som du finner suspekta.
- Inaktivera synkroniseringsfunktionerna i Chrome.
- Täck över mikrofon och kameralinser, utom när du (tillfälligt) använder dem.
- Sätt mobilen i 'flygläge' (utom när du verkligen behöver använda den).
- Se till att inte ha några känsliga uppgifter alls i mobilen. Gäller även minneskorten.
- Undvik att utväxla personliga meddelanden via mobilen.
Det är nog så att Google (och i stor utsträckning även Facebook) kan ta del av precis allt som finns i mobilen, såväl lagrade data som pågående interaktioner samt följbara länkar i form av notiser och annat. Men vad ska man då ha mobilen till, om man nu följer mina åtgärdsförslag? Jo, som en behändig liten dator; man kan detektera ultraljudssignaler, kolla upp flygplanstrafik, identifiera låtar som spelas i högtalarsystem, mäta bullernivåer, analysera det hörbara ljudspektrat, kolla om det kommer en solstorm, vädret på golfbanan, senaste världsnyheterna; ja det finns tusentals användbara appar som inte explicit avslöjar hela ens privatliv. Att Google registrerar mitt intresse för t ex flyg, golf och bra popmusik står jag ut med. Jag har dessutom Spotify såväl i mobilen som på datorn, och där registreras naturligtvis min musiksmak. Men jag tillåter inte sådana appar att snoka efter annat på mobilen. Det är främst möjligheterna till försåtligt spionage jag vänder mig mot, ty det känns motbjudande, osmakligt, oetiskt. Om det nu förekommer i praktisk verklighet, vill säga. De tekniska förutsättningarna finns dock, enligt min uppfattning. Och merparten användare har nog omedvetet godkänt detta förhållande.
Eller så får man väl kapitulera helt och hållet, och satsa på en osmart mobil. Vadå "satsa" förresten, en dylik mackapär får man för några hundra kronor. Man kan ringa telefonsamtal med den, skicka och ta emot sms, ta bilder (ja vissa modeller har faktiskt kamera), och den är befriad från internet, appar och annat elände. En nackdel är att de stora kommersiella telenäten kanske inte längre kommer att supporta den "simpla" (läs: gammaldags) överföringsteknologi (2G) som dessa enkla mobiler är byggda för.
Selfiekameran är för övrigt en genial uppfinning. Nästan alla man möter går ju och tittar ner i sin mobil; selfiekameran fungerar då som en alldeles utmärkt övervakningskamera, kanske t o m med ansiktsigenkänning (mobilen är för övrigt konstant identifierad via ägarens Google-konto). Samtidigt avbildar den främre kameran i vidvinkelformat med stor detaljrikedom personens omgivning; alltihop kompletterat med exakt GPS-information förstås.
Jag har i inlägget 'Ingen reagerar' (2020-06-30) spekulerat lite kring möjliga orsaker till att inte särskilt många i västvärlden verkar bry sig i att de kan vara övervakade via sina mobiler. Men för den som ändå vill minimera integritetsriskerna kommer här ett antal förslag till åtgärder:
- Avinstallera alla appar som verkar kräva obefogade behörigheter.
- Inaktivera sådana förinstallerade appar som kan ha tveksamma syften.
- Gå igenom alla kvarvarande appars behörighetslistor, och klicka bort sådana behörigheter som du finner suspekta.
- Inaktivera synkroniseringsfunktionerna i Chrome.
- Täck över mikrofon och kameralinser, utom när du (tillfälligt) använder dem.
- Sätt mobilen i 'flygläge' (utom när du verkligen behöver använda den).
- Se till att inte ha några känsliga uppgifter alls i mobilen. Gäller även minneskorten.
- Undvik att utväxla personliga meddelanden via mobilen.
Det är nog så att Google (och i stor utsträckning även Facebook) kan ta del av precis allt som finns i mobilen, såväl lagrade data som pågående interaktioner samt följbara länkar i form av notiser och annat. Men vad ska man då ha mobilen till, om man nu följer mina åtgärdsförslag? Jo, som en behändig liten dator; man kan detektera ultraljudssignaler, kolla upp flygplanstrafik, identifiera låtar som spelas i högtalarsystem, mäta bullernivåer, analysera det hörbara ljudspektrat, kolla om det kommer en solstorm, vädret på golfbanan, senaste världsnyheterna; ja det finns tusentals användbara appar som inte explicit avslöjar hela ens privatliv. Att Google registrerar mitt intresse för t ex flyg, golf och bra popmusik står jag ut med. Jag har dessutom Spotify såväl i mobilen som på datorn, och där registreras naturligtvis min musiksmak. Men jag tillåter inte sådana appar att snoka efter annat på mobilen. Det är främst möjligheterna till försåtligt spionage jag vänder mig mot, ty det känns motbjudande, osmakligt, oetiskt. Om det nu förekommer i praktisk verklighet, vill säga. De tekniska förutsättningarna finns dock, enligt min uppfattning. Och merparten användare har nog omedvetet godkänt detta förhållande.
Eller så får man väl kapitulera helt och hållet, och satsa på en osmart mobil. Vadå "satsa" förresten, en dylik mackapär får man för några hundra kronor. Man kan ringa telefonsamtal med den, skicka och ta emot sms, ta bilder (ja vissa modeller har faktiskt kamera), och den är befriad från internet, appar och annat elände. En nackdel är att de stora kommersiella telenäten kanske inte längre kommer att supporta den "simpla" (läs: gammaldags) överföringsteknologi (2G) som dessa enkla mobiler är byggda för.