28 oktober 2016

Bra timpenning


På mitt bankkontor kan man sätta in kontanter, i form av sedlar och fyllda myntrör. För att ta emot myntrören debiterar banken en avgift på 7% av beloppet. Kassörskan använder en precisionsvåg, för att bedöma om myntröret innehåller rätt antal mynt. Ett myntrör innehållande 10-kronor representerar ett värde av 250 kr. Det tar ca 10 sekunder att väga röret. Motsvarar sålunda en inkomst för banken på ca 6.000 kr/tim. Ingen dålig timpenning för en verksamhet som banken egentligen vill avveckla.

För uppräkning av inlämnade sedlar tar banken emellertid ingen avgift, vilket är lite paradoxalt eftersom den processen är betydligt mer mödosam och tidskrävande för personalen. Först räknas sedlarna för hand, en och en alltså. Därefter körs bunten i en maskinell räknare. Skälet till de dubbla procedurerna sägs vara att man inte riktigt kan lita på maskinen. Men om maskinen och kassörskan kommer fram till samma slutsumma, så kan man ju känna sig trygg. I alla fall relativt trygg; såväl maskinen som kassörskan kan ju ha räknat fel, och lika mycket fel. Men strunt samma.

03 oktober 2016

Säkra sedlar

Jaha, så var det dags för nya sedlar, detta i och för sig omoderna betalningsmedel. Om jag fattat rätt så utgörs endast ca 5% av den totala "penningmängden" i samhället av kontanter; resten är "digitala pengar".

Riksbanken har sannerligen ingen brist på fantasi när det gäller att hitta på kluriga säkerhetsdetaljer för de nya sedlarna, som skydd mot förfalskning. Även de lägsta valörerna har sålunda färgskiftande bilder, vattenmärke, koppartryck (relief), genomsiktsbild, säkerhetstråd, mini- och mikrotexter, olikfärgade UV-bilder samt UV-fibrer. Att göra sig fullständigt förvissad om att den 20-kronorssedel man just fått tillbaka som växel i affären faktiskt är äkta, kan ta sin lilla tid. Sålunda bör den eventuellt misstänksamme konsumenten alltid bära med sig en UV-lampa samt ett mikroskop.

Förra året påträffades falska sedlar till ett sammanlagt värde av drygt 100.000 kronor. Detta kan jämföras med omfattningen av bedrägerier med kontokort och internetbetalningar, som bedöms uppgå till omkring 80 miljarder kronor per år, vilket motsvarar HELA mängden sedlar och mynt i omlopp i Sverige!