28 oktober 2016

Bra timpenning


På mitt bankkontor kan man sätta in kontanter, i form av sedlar och fyllda myntrör. För att ta emot myntrören debiterar banken en avgift på 7% av beloppet. Kassörskan använder en precisionsvåg, för att bedöma om myntröret innehåller rätt antal mynt. Ett myntrör innehållande 10-kronor representerar ett värde av 250 kr. Det tar ca 10 sekunder att väga röret. Motsvarar sålunda en inkomst för banken på ca 6.000 kr/tim. Ingen dålig timpenning för en verksamhet som banken egentligen vill avveckla.

För uppräkning av inlämnade sedlar tar banken emellertid ingen avgift, vilket är lite paradoxalt eftersom den processen är betydligt mer mödosam och tidskrävande för personalen. Först räknas sedlarna för hand, en och en alltså. Därefter körs bunten i en maskinell räknare. Skälet till de dubbla procedurerna sägs vara att man inte riktigt kan lita på maskinen. Men om maskinen och kassörskan kommer fram till samma slutsumma, så kan man ju känna sig trygg. I alla fall relativt trygg; såväl maskinen som kassörskan kan ju ha räknat fel, och lika mycket fel. Men strunt samma.

03 oktober 2016

Säkra sedlar

Jaha, så var det dags för nya sedlar, detta i och för sig omoderna betalningsmedel. Om jag fattat rätt så utgörs endast ca 5% av den totala "penningmängden" i samhället av kontanter; resten är "digitala pengar".

Riksbanken har sannerligen ingen brist på fantasi när det gäller att hitta på kluriga säkerhetsdetaljer för de nya sedlarna, som skydd mot förfalskning. Även de lägsta valörerna har sålunda färgskiftande bilder, vattenmärke, koppartryck (relief), genomsiktsbild, säkerhetstråd, mini- och mikrotexter, olikfärgade UV-bilder samt UV-fibrer. Att göra sig fullständigt förvissad om att den 20-kronorssedel man just fått tillbaka som växel i affären faktiskt är äkta, kan ta sin lilla tid. Sålunda bör den eventuellt misstänksamme konsumenten alltid bära med sig en UV-lampa samt ett mikroskop.

Förra året påträffades falska sedlar till ett sammanlagt värde av drygt 100.000 kronor. Detta kan jämföras med omfattningen av bedrägerier med kontokort och internetbetalningar, som bedöms uppgå till omkring 80 miljarder kronor per år, vilket motsvarar HELA mängden sedlar och mynt i omlopp i Sverige!

24 september 2016

Välkommen till kassan


Det har uppenbarligen blivit en trend att hälsa oss privatkonsumenter välkomna till butiken eller vad det nu kan vara. En trevlig gest, i och för sig. Kunden kanske tänkt att spendera resten av eftermiddagen i butiken, och då känns välkomnandet naturligt. Men när personalen i snabbkassan på apoteket hälsar en välkommen (att betala den lilla pillerburken), då tycker jag det känns lite överdrivet. Jag drar mitt kontokort och alltihop är över på några sekunder. Mer adekvat är då den avslutande hälsningen 'Ha en fortsatt bra dag' ty den känslan kan man ju bära med sig resten av dagen.

29 juni 2016

Fotbollsstatistik


Jag kan inte helt undgå att se en del fotboll i dessa dagar (EM). När en av spelarna skulle bytas ut mot slutet av en match så dök följande uppgift upp på TV-skärmen: "Total distance 9,24 km". Jaha?

Om varje spelare avverkar en distans på ca 10 km på en hel match, så skulle det motsvara en totalsträcka på 20 mil, dvs avståndet mellan Stockholm och Örebro, om man lät lagen springa denna sträcka som ett stafettlopp. Flera av matcherna slutar 0-0, vilket man rimligen kan tolka som att fotboll har i särklass dålig verkningsgrad.

13 juni 2016

Rena rama dan

Hela natten också, alltså. Ovanför Polcirkeln, på sommaren. Oturligt nog infaller årets ramadan just denna tid. Ett stort problem, enligt imamrådet som rest till Kiruna för att studera fenomenet närmare. En sann muslim ska under ramadan avstå från mat och dryck från det att solen går upp tills dess att den går ner. I värsta fall kan det innebära att de troende blir utan vatten och mat en hel månad i sträck. Troligen tvingas man konstruera nån slags "administrativ" lösning (typ tillämpningsföreskrift), som kan anses godtagbar ur religiös synvinkel.

Religionens makt över människorna kan uppenbarligen vara betydande. Ovilja hos muslimer med politiska ambitioner i Sverige att skaka hand man/kvinna kan medföra att man förlorar möjligheten att arbeta aktivt med alla (andra) viktiga frågor i samhället. Och nu får de muslimer som bosatt sig långt norrut problem med att följa fastereglerna.

Men eftersom ramadan flyttar sig relativt den västerländska kalendern, så kommer den så småningom att inträffa under årets mörkaste tid, dvs då det ovanför polcirkeln är natt konstant i ett par månader. Då kan de ju så att säga "ta igen".

Vad skulle han ha sagt, han som hittade på alltihop, apropå denna olyckliga effekt av jordaxelns lutning: Tänkte inte på det...

16 april 2016

Pengapåsen

Jag har en påse med sedlar och mynt, hemma i garderoben, sådant som jag under lång tid rensat ut ur plånboken. Tänkte nu gå till banken och sätta in pengarna. Förutser att jag kommer att få frågan om varifrån jag fått dessa pengar. Banken är ju skyldig att ställa sådana frågor, i alla fall till oss småsparare. Jag tänker svara att jag hittat påsen på en flygplats i Panama, och att ingen där ville kännas vid pengarna. Då blir påsen med pengarna min egendom, och såvitt jag förstår är detta hittegods inte att betrakta som skattepliktig inkomst.

26 mars 2016

Ömsesidigt trakasseri


Människan har bara en långsiktig uppgift här på jorden, nämligen fortplantning. Slumpmässiga förändringar i arvsmassan i kombination med varierande biotoper är evolutionens sätt att skapa ändamålsenliga livsformer. Det borde då inte te sig orimligt att driften till fortplantning är djupt rotad i organismen. Åtminstone hos män, som traditionellt stått för de faktiska initiativen därvidlag.

De flesta män blir sexuellt upphetsade av åsynen av erotiskt exponerade kvinnobröst. Detta har (även) visats i en mängd vetenskapliga studier av hjärnaktivitet och andra fysiologiska reaktioner.

Antag att en kvinna uppträder erotiskt utmanande på sin arbetsplats, i första hand genom sitt sätt att klä sig. Kvinnan kan vara mer eller mindre medveten om detta. Antag att en manlig kollega har svårt att dölja sina reaktioner, och genom åtråfulla blickar eller uppskattande kommentarer visar detta. Då kan kvinnan, med stöd av Diskrimineringslagen, anmäla mannen för sexuella trakasserier.

Mannen är antagligen chanslös i det läget. Rent teoretiskt skulle han kunna hävda att det primärt är kvinnan  som "trakasserat" honom  genom sitt exhibitiva beteende, men det blir lite svårt för mannen att hävda att kvinnans beteende är ovälkommet, ty till en viss grad är den sexuella upphetsningen positiv. Men pågår det hela för länge, så får situationen snarare karaktären av tortyr.

Det finns speciella kvinnorörelser, internationellt, som kräver att kvinnor ska få uppträda med bar överkropp i sådana sammanhang där det anses legitimt för män att göra det, en slags jämställdhetsfråga alltså. Vad dessa kvinnor inte förstår, eller kanske vet men inte bryr sig om, eller t o m utnyttjar som ett maktmedel, är de svårbemästrade reaktioner som detta beteende kan väcka hos männen.

11 mars 2016

Inte hendag


Allt är inte vad det synes vara, till exempel kvinnokön, något som jag bittert fick erfara när jag i veckan, på internationella kvinnodagen, diskret försökte visa min sympati för det kämpande könet. "Offret" tillbakavisade min hälsning såsom inadekvat, eftersom hen uppgav sig tillhöra den icke-binära genustypen. För sent erinrade jag mig något jag läst tidigare, om 'inkluderande bemötande baserat på ett normkritiskt perspektiv', en inriktning vars budskap jag tolkat som att föreställningen att det bara finns två kön (kvinna/man) utgör en förlegad social norm, och att man i sitt bemötande av andra människor inte ska utgå ifrån att det är en (renodlad) man eller kvinna som man möter. Men som sagt, detta hade jag tillfälligt glömt.

Tänker fortsättningsvis endast uppmärksamma sådant som Kanelbullens dag. Borde vara möjligt att mumsa i sig en bulle då, utan att behöva fundera på huruvida bullen möjligen uppfattar sig som delvis vaniljbulle. Därmed inget ont sagt om vaniljbullar. Heller.

01 mars 2016

Googla språngdag


Googles hjälpsamhet är närmast rörande. När jag igår kåserade om skottdagen, så rubricerade jag inlägget 'Språngdagen' eftersom det är en helt rimlig översättning av det engelska begreppet 'leap day'. I samma ögonblick som jag formulerade detta så lekte jag med tanken att göra en google-sökning på ordet 'språngdag'. Och jo, det fick helt väntat resultat: "Menade du: sprängdeg"

29 februari 2016

Språngdagen


Skottdagen har fått sitt namn från att man 'skjuter in' en extra dag i almanackan, och det kalenderår då detta sker benämns skottår. På engelska heter skottdagen 'leap day', vilket kan översättas som 'språngdagen' eller 'överhoppningsdagen'. Kan tyckas egendomligt med tolkningen "hoppa över", när man i själva verket skjuter in (lägger till) en dag. Här är förklaringen:

Ett normalt kalenderår utgörs av 52 hela veckor plus en dag (7x52+1=365). Detta innebär att om t ex 1:a sept År 1 infaller på en måndag så kommer 1:a sept År 2 att infalla på en tisdag. Dvs veckodagarna flyttar sig framåt med en dag i taget. Men vid skottår händer något: Om 1:a sept året före ett skottår infaller på en måndag så kommer 1:a sept under skottåret att infalla på en onsdag. Veckodagsförflyttningen gör alltså ett 'språng', dvs hoppar över en mellanliggande veckodag. Men den effekten kan naturligtvis inte inträffa innan man skjutit in skottdagen, dvs 29 feb. Så under jan-feb under skottår så gör veckodagsnamnen inget extra hopp. Då kan man fråga sig hur den korrekta definitionen av leap year egentligen borde vara. Rimligen mars-dec under skottåret samt jan-feb året efter skottåret, eftersom överhoppningseffekten består tills dess man når 28 feb året efter skottåret.

Google-vinjetten idag avbildar en kanin (med nr 29) som gör ett språng över en annan kanin och lägger sig tillrätta som en leap day mellan kanin nr 28 och kanin nr 1. Gulligt, men som allegori över begreppet leap day tyvärr mindre adekvat, i vart fall ur historiskt perspektiv.

26 februari 2016

Snubblande pingviner


Idag presenteras ännu ett viktigt(?) forskningsresultat: "Feta pingviner snubblar lättare". En brittisk forskargrupp har begett sig till Antarktis för att utföra den forskningen. Undrar om deras slutsats är överförbar på människor? Pingvinerna har ett evolutionistiskt motiverat skäl till att periodvis lägga på hullet - nämligen för att klara den extrema kylan under den långa häckningsperioden. Ett sådant motiv är dock knappast gångbart för överviktiga individer av människosläktet...

Jag erinrar mig osökt en studie där trafikforskare, efter omsorgsfulla mätningar vid övergångsställen, kommit fram till att äldre människor behöver längre tid för att passera gatan, och att grönintervallet för fotgängare i områden med hög andel äldre därför borde förlängas. Bra.

25 februari 2016

Osäker garanti


De flesta svenska banker är anslutna till Riksgäldens insättningsgaranti, som gäller besparingar upp till 100.000 euro, alltså i dagens läge runt 940.000 svenska kronor. Låter ju betryggande, eller? Nja, antag att det blir en finansiell härdsmälta som drabbar Europa och som drar med sig de svenska bankerna. Då kan "småspararna" åberopa insättningsgarantin. Men en finanskrasch i eurozonen påverkar sannolikt eurons värde gentemot den svenska kronan. Antag att euron genom kraschen förlorar 2/3 av sitt forna värde, ja då minskar ju insättningsgarantins belopp till 300.000 kronor. Snacka blåsning.

När insättningsgarantin infördes i Sverige var den fastställd i svenska kronor (dock ganska lågt belopp). Frågan är om det inte vore skäl att omdefiniera den nuvarande garantin, så att den gäller i svenska kronor, men på befintlig nivå.

24 februari 2016

Mobilgodis


Nu pågår den stora mobilteknikmässan i Barcelona. Man räknar med att 100.000 personer kommer att besöka mässan, med dess 2.000 utställare. Varje utställare med självaktning måste åtminstone bjuda på godis (karameller alltså). Då kan det komma att gå åt 200 miljoner godisbitar. En bra affärsidé det hela, även för konfektyrbranschen alltså.

Bara att få dit allt godis kräver viss logistik. Storleksordningen 100 lastbilar. Ett (tillfälligt) uppsving för det lokala åkeriet, också.

En av årets hetaste produkter är VR-glasögon (se gärna blogginlägg 2014-05-16). Jaa, efter att ha irrat runt i trängseln på mässan en hel dag kanske det kan vara trevligt att fly in i den virtuella verkligheten ett tag.

23 februari 2016

Klimatdum mjölk


Reagerade på SVT-webbens nyhetsrubrik om ett nytt forskningsrön:

"Mjölk är ett klimatproblem - Mejeriprodukter miljöbov"

Kan inte vara lätt att vara ko, i dessa tider, med alla påhopp. Eller miljömedveten, klimatsmart konsument. Som på ett enkelt sätt vill få i sig näringsämnen, vitaminer och mineraler. Vad jag förstår finns det en väldig massa nyttiga ämnen i mjölk. Men det kanske inte hör hit.

19 februari 2016

Melodifestivalens röstningsrekord


Läser på SVTs webb att det är fler personer som röstar på låtar i Melodifestivalen ("Mello") än som deltar i riksdagsvalet i Sverige. Måste vara ett fullständigt felaktigt påstående. Så här:

Antalet röster i senaste deltävlingen av Mello var ca 4,5 miljoner. Eftersom man inte kan lägga mindre än 1 röst (alltså inte t ex halva röster) så betyder detta att det inte kan vara fler röstande än dessa ca 4,5 miljoner. I senaste riksdagsvalet deltog drygt 6 miljoner personer.

I Mello kan var och en som har ett teleabonnemang avge upp till 80 röster. Tittarsiffrorna för Mello är ca 3 miljoner. Antag att "bara" hälften av dessa röstar. Då är det 1,5 miljoner som röstar (och med i snitt 3 röster vardera). Alltså: Det är fyra gånger fler som röstar i riksdagsvalet, än i Mello.

I  Europafinalen (av Mello alltså) avges röstsiffror på en skala från 1 till 12. Spännande upplägg. Kanske något att införa vid nästa riksdagsval:

"Les Liberales - douze points"

Skulle kunna höja underhållningsvärdet av Valvakan.

07 februari 2016

Global verkningsgrad


Flera av de globala hot som finns mot livet på jorden härrör från människans aktiviteter, och detta utgör en relativt modern omständighet. För bara 100 år sedan hade människorna inte samma "möjligheter" som man har idag. Man kan urskilja (åtminstone) två viktiga "framsteg": Kunskaper om materiens innersta uppbyggnad, samt kunskaper om den genetiska koden. Det har alltså handlat om människans erövrande av mikrokosmos. Det farliga med just detta är att man ökat verkningsgraden för vad en enskild galning kan ställa till med. I princip räcker det med en enda människas handling för att utplåna allt mänskligt liv på jorden. Medlen heter kärnvapen respektive syntetisk biologi. Samtidigt är det lite paradoxalt att en av människans farligaste naturliga fiender är just virus. Microcosmos strikes back.

Under de långa tidsrymder som människoarten utvecklats, på savanner och i skogar, begränsades en enskild individs faktiska räckvidd vad gäller förgörande handlingar till mycket korta avstånd. Man saknade helt enkelt medel för global destruktiv påverkan. "Dålig" verkningsgrad så att säga. Dessbättre.

26 januari 2016

De globala hoten


Här kommer en kortfattad genomgång av sådant som jag betraktar som de största hoten mot mänskligheten, och som samtidigt verkar vara svåra att förebygga alternativt omöjliga att förhindra. Det är fem hotbilder, med den mest sannolika överst i listan. Tidsperspektivet är de närmaste 10-100 åren. Med globalt hot avser jag att en stor del av jordens befolkning går under. Eller i vart fall några hundra miljoner.

1. Pandemi orsakad av farliga mikroorganismer (virus, bakterier). Dessa kan vara naturligt förekommande, eller syntetiserade. Den senare formen kan komma att spridas av misstag, eller med avsikt. Framväxten av bakteriestammar som utvecklat resistens mot alla etablerade antibiotika representerar också ett pandemiskt hot.

2. Solar Superstorm (Se blogginlägg 2014-11-12)

3. Regionalt kärnvapenkrig.

4. Storskalig spridning av skadliga nanopartiklar (civilt eller militärt).

5. Fullskaligt kärnvapenkrig (Mutually Assured Destruction), utlöst av misstag eller i affekt.

Jag har inte tagit upp sådana långsamt accelererande missförhållanden i världen som antropogena klimatförändringar, brist på mat, rent vatten osv. Skälet är att sådana, i alla fall i princip, borde vara möjliga att förhindra genom politiska insatser. Inte heller tar jag med sådana katastrofala händelser som är geografiskt avgränsade, t ex ett meteoritnedslag i en världsstad.