29 september 2014

Konsekvensanalytiska föreställningar

Imaginärkanalens innehåll, dvs de inre föreställningarna, är i princip bara mentala konstruktioner. Man gör sig t ex en 'bild' av en hypotetisk omständighet (fantasi). Även de inre bildrepresentationerna av sådant man tycker sig 'minnas' är tyvärr bara konstruktioner, dock baserade på en kognitiv uppfattning  om den faktiska händelsen.

En speciell form av 'tänkande' utgörs av de konsekvensanalytiska inre resonemangen. Dessa kan t ex vara i bildform, framställda som en hypoteskedja av händelser. Ett exempel, fast uttryckt i ord: "Om jag sätter mig längst bak på fyrhjulingen och ger full gas, så stegrar den sig och jag trillar av baklänges." Att döma av mängden videoklipp på youtube i kategorin "Most funny videos", så saknar många människor just den här förutseende förmågan. Eller så är det något mer realkanalsorienterat, primitivt motiv som tar överhanden.

Konsekvensanalys kan alltså betraktas som ett uttryck av förutseende förmåga. I denna vidare bemärkelse handlar det inte bara om de möjliga effekterna av det egna beteendet, utan även om hur t ex en trafiksituation kan komma att utveckla sig. Om man kan föreställa sig hur andra trafikanters beteende inverkar på möjligheterna för ens egen framfart, har man bättre förutsättningar att klara sig helskinnad i dagens komplexa trafik.

28 september 2014

Mentalisering

En mycket specifik form av tänkande är förmågan att tänka sig in i vad som sker i andra människors inre värld. Vanligen används begreppet Mentalisering för detta. Det behövs även en term för att beteckna sådana individer som genuint saknar förmåga till mentalisering. Försöksvis benämner jag dessa Amentalister.
 
Egentligen tycker jag att man bör skilja mellan förmågan att leva sig in i andra människors tankevärld, och förmågan att leva sig in i andra människors känslovärld. Den första förmågan kallar jag emkogni, och den andra är redan känd som empati. Ett av skälen till att jag gör denna distinktion, är att det finns människor som har den ena förmågan men saknar den andra.

26 september 2014

Att tänka

Vad är det, att tänka?

Med hänvisning till ’tvåkanalsmodellen’(blogginlägg 2014-06-13) så är det företeelser som utspelas i en slags inre värld. Grovt sett kan tänkandet sorteras in i olika modaliteter. Här är några exempel:
 
- Visuellt. Man konstruerar ”bilder” av allt möjligt, för sin ”inre syn”.
 
- Verbalt/fonetiskt. Man sätter ihop språkliga uttryck, för sitt ”inre öra”.
  Musikalisk kreativitet kan betraktas som en form av ”ljud-fantasi”.
 
- Logiskt tänkande. Ett laborerande med algoritmer, t ex Boolska samband.
 
Den relativa balansen mellan de olika formerna för inre föreställningar kan variera kraftigt mellan olika individer. Om man använder den svepande formuleringen ”Folk tänker inte”, så bör man åtminstone specificera vilken modalitet man avser.

23 september 2014

Ovanlig titulering

Igår fick jag ett mail av misstänkt phishing-karaktär, som lyckats trassla sig igenom spamfiltret. Det såg vid första anblicken skäligen trovärdigt ut; avsändaren var en person med anknytning till en storbank, och avsändarens angivna mailadress överensstämde med bankens riktiga. Innehållet var formulerat på ovanligt god svenska (för att vara spam), men budskapet var förstås det vanliga - att klicka på en obskyr länk och logga in. Ja, och så den inledande hälsningsfrasen:

"Bäste herre/bordellmamma"

Nästan lite oförskämt, kan man tycka... ;-)

20 september 2014

Halkvarning

Jag köpte för en tid sedan ett par nya golfskor, eftersom jag råkat förväxla två kollin i senaste flytten, och kassen med lite nyare skor hamnade på tippen (förlåt, Återvinningscentralen menar jag). Golfskor har ett antal nabbar (eng:softspikes cleats) undertill på sulan, för att ge bättre fäste mot marken när golfaren ska försöka svinga sitt redskap. Förutom de sedvanliga små papperslapparna med reklam för skornas förträfflighet, så fanns en lapp med varningstext. Den var skriven med enbart versaler, och här återger jag texten in extenso, dock med små bokstäver:

"CAUTION: Whilst softspikes cleats offer excellent traction, they, like metal spikes, may not prevent slipping under certain circumstances. To minimise the risk of slipping or falling, exercise caution when walking on wet or oily wood, steep slopes, dead grass, grass cuttings, or on hard smooth surfaces such as, but not limited to, ice, rocks, concrete, tile, marble and hardwood floors."

Ja, det är lätt att förlora fotfästet...

De flesta nya bilar brukar vara utrustade med ett automatiskt stabiliseringssystem, som griper in om föraren misslyckas att hantera bilen på t ex halt väglag. I instruktionsboken till min nya bil står det såhär om det systemet (som kallas DSC på just den bilmodellen): "Trots sin sinnrika konstruktion kan DSC inte upphäva naturlagarna". En närmast ödmjuk formulering, kanske värd att ta efter för golfskotillverkaren.

19 september 2014

Avtrubbning

Jag ser mycket sällan på TV, men häromdan var jag i närheten av en TV-apparat där det pågick en nyhetssändning. Jag hör reportern yttra följande: "Vi är numera så vana att se såna här bilder från krigets Syrien att vi knappt reagerar".

Jaha, nu har det alltså gått så långt så att "alla" blivit totalt avtrubbade. Grattis Media, till den bedriften (ironi). Jag tog upp den här utvecklingen till diskussion, i ett blogginlägg 2013-11-15. Förfallet har alltså gått jämförelsevis fort - på mindre än ett år anses den TV-tittande allmänheten ha slutat reagera känslomässigt på makabriteterna i media.

Rapporter om halshuggning blir allt vanligare i nyhetsflödet. Avrättningar genom giljotinering var förr i tiden publikdragande tillställningar. Idag lägger bödlarna ut sina dåd på internet, och jag vågar inte gissa hur många 'views' sådana klipp uppnår. Vad jag undrar är om barn och unga fick bevittna dåtidens avrättningar?

17 september 2014

Misshag

Begreppet misshag verkar förekomma relativt sparsamt i den vardagspsykologiska diskussionen. Enligt min uppfattning utgör misshagets psykologi en fundamental del av det interpersonella samspelet, t ex i en parrelation eller i barnuppfostran. Aktörerna utgörs av den misshaglige, och den misshagade. Den misshagade visar sitt missnöje väsentligen genom sitt kroppsspråk, särskilt ansiktsuttrycket. Den misshagade signalerar härigenom att den misshaglige, åtminstone tillfälligt, är förskjuten, inte värd att finnas till. Många människor använder misshagsyttringar som ett sätt att utöva makt över andra människor. De förstår, troligen intuitivt, att det är ett effektivt medel för att kontrollera andra människor, att få sin vilja igenom. Det är med säkerhet vanligt förekommande i privatlivet, men mekanismen utnyttjas även i arbetslivet.

13 september 2014

Männens parti

Valaffischernas välbekanta budskap flimrar förbi. Plötsligt ser jag en nykomling i branschen, och omedvetet kommer jag att tänka på ett famöst uttalande av en f d ROKS-ordförande: ”Män är djur” som hon sa i TV-programmet. Just det, nu har männen fått ett eget politiskt parti: Djurens parti. Bra. Om alla män röstar på det partiet, och alla kvinnor röstar på Feministiskt initiativ, så kommer uttrycket blockpolitik att få en ny spännande innebörd. Skulle kännas som en naturlig utveckling – det är ju ändå krig mellan könen i det här landet.

12 september 2014

Cyklistkompetens

Redan i början av 1970-talet skrev jag mitt första debattinlägg beträffande den tilltagande laglösheten bland storstadens cyklister. Idag är det många som klagar på cyklisterna, men för egen del har jag slappnat av i den frågan - jag koncentrerar mig mest på förekomsten av idioter i biltrafiken. Ett intressant antagande som framhållits av cyklisthatarna, är att många cyklister inte har körkort för bil, och därmed kan förmodas vara okunniga om gällande trafikregler. Argumentet tillbakavisas av cykelförespråkarna som tagit reda på att mellan 85-90% av cyklisterna faktiskt innehar körkort för bil. Och det låter väl som en betryggande stor andel, eller...? Nja. Det finns beräkningar som visar att det finns ca 100.000 cyklister i Stockholm. Då betyder dessa uppgifter att 10.000-15.000 av cyklisterna saknar  körkort. Och det är ju ganska många människor, ungefär som befolkningen i en liten svensk stad. Dessbättre är det inte särskilt många bilförare i Stockholm som inte tagit körkort. Men skulle det röra sig om flera tusen så tror jag det skulle väcka en viss uppståndelse.

Nu är det ju så att Trafikförordningen i tillämpliga delar gäller även cyklister. Och i princip är alla medborgare skyldiga att känna till de lagar som man kan beröras av. Skillnaden mellan cyklister och bilister i just det avseendet är att bilisterna har genomgått formell prövning avseende sina trafikkunskaper medan detta inte gäller cyklister. Idén med ett slags cykelkörkort har hörts i debatten, men har väl aldrig riktigt slagit igenom....

Det sker ganska många olyckor inom cykeltrafiken. Av antalet singelolyckor med svåra personskador så sker var tionde i samband med på- eller avstigning av cykeln. Jag erinrar mig ett uttalande av en trafiksäkerhetsforskare för några år sedan: "Cykeln är ett komplicerat fordon som vi aldrig helt kommer att kunna behärska". Så sant, inte ens när den står stilla...

11 september 2014

Petimeterviktning

I golfsammanhang förekommer en teknik för tillverkning av järnklubbor som kallas perimeterviktning. Klubbhuvudet (bladet) på en sådan klubba har proportionellt mer massa runt bladets periferi, än mitt på klubbladet. Jag tycker detta är ett så lustigt ord, både etymologiskt och fonetiskt, så att det stimulerat mig till att konstruera ett (snarlikt) ord men med helt annan (alltså påhittad) betydelse, nämligen petimeterviktning. Det ordet skulle kunna användas för att beteckna ett framträdande personlighetsdrag hos människor som regelmässigt lägger extra stor vikt vid små, ofta i andras ögon meningslösa, detaljer. Lustigt nog träffar man på rätt många sådana individer just inom golfsporten.

10 september 2014

Födelsedagshälsning

Jag blev för en tid sedan uppvaktad på min födelsedag genom ett glatt, och till synes ”personligt”, mail från en stor nätbutik, där jag tidigare gjort några inköp. Möjligtvis har jag matat in mina födelsedata i deras register (men glömt att det skett) eller så har de plockat fram uppgifterna på något annat sätt, kanske via birthday.se, ty jag har inte uppgett något kontokortsnummer (om det nu hade hjälpt dem), men postadressen har de ju. Hursomhelst måste det vara en delikat avvägning som nätbutiken gör. På plussidan står att jag blir glad över uppmärksamheten på min bemärkelsedag, samt att de naturligtvis ger mig en rabattkod (värd 50 kr). På minussidan borde finnas medvetenheten om folks irritation över att fler och fler företag och myndigheter vet ”allt” om en. För egen del har jag med tiden intagit ett lätt resignerat förhållningssätt till NSA och allt sådant – jag accepterar att den personliga integriteten är urholkad.

09 september 2014

fly-by-wire

När jag lärde mig flyga på 1970-talet överfördes styrspakens och pedalernas rörelser till rodren med hjälp av stålvajrar. Bara några år därefter fick jag höra talas om begreppet fly-by-wire. Fyndigt, tyckte jag då, och tänkte naturligtvis på stålvajrarna i segelflygplanet. Men så var det faktiskt inte menat. Med fly-by-wire avses den teknologi där pilotens styrkommandon överförs till rodren med hjälp av signaler i elektriska kablar.  Ja ja, det är ju också en form av 'wires'.

Stålvajrar och liknande förekommer faktiskt också i flera andra flygrelaterade sammanhang:

- Vinschstart av segelflygplan. En lång stålvajer som fästs i planet lindas snabbt upp på en lintrumma, och drar därmed upp segelflygplanet i luften.

- Linflygning av modellplan. "Piloten" håller i två tunna vajrar (linor), och flygplanet flyger i cirklar runt personen.

- Gammalmodig styrning av robotar där styrimpulserna överförs som elektriska signaler i en lång "wire" mellan avskjutningsramp och missil.

Så att uttrycket fly-by-wire enbart avser en  av de fem nämnda teoretiskt tänkbara företeelserna, ja det får man väl bara lära sig att acceptera.

08 september 2014

Ordet vart

Den hos många nutida språkanvändare till synes helt utsuddade distinktionen mellan rumsadverbialet var  och riktningsadverbialet vart  börjar kännas som ett relativt uttjatat ämne (dock ännu inte i denna blogg ;-)  Det vanligaste missbruket är väl att man använder vart  som ett rumsadverb, t ex "Vart är du nånstans" (vanlig inledningsfras i mobilsamtal). Nu har jag sett omvändningen, dvs man använder var  när man faktiskt menar vart. Jag läser en rubrik i frågespalten i en golftidning, där en nybliven golfare önskar tips om lämplig golfresa. Frågan lyder: "Var ska vi åka?" Nåja, tänker jag, då finns det i alla fall en slags konsekvens i galenskapen. Man har helt enkelt förväxlat begreppen var  respektive vart.

Förutom användningen som riktningsadverb har ordet vart  ytterligare några praktiska användningsområden:

Som preteritumform av det något gammalmodiga verbet att varda, dvs att bli.
Exempel: "Vart det bra?" dvs 'Blev det bra?'

Som kortform av varit. Exempel: "Har du redan vart där?"

Och slutligen, som variant av varje.

Sålunda är vart  ett mycket användbart litet ord. Men frågan är om det inte är den felaktiga användningen som dominerar idag...

07 september 2014

Joystick i cockpit

Någon som läste inlägget om uppochnerflygande trafikplan (2014-08-30) kanske undrar vart den traditionella styrspaken/ratten tagit vägen - jo den har faktiskt på flera flygplanstyper (framförallt Airbus-maskiner) ersatts av en joystick som sitter vid sidan av respektive pilot. Spaken ser precis ut som den vi har när vi leker med flight simulator hemma på PC:n.

Jag anser att det finns flera allvarliga nackdelar med en sådan lösning. Här är den kanske viktigaste:

- De gamla spakarna var mekaniskt hopkopplade (ett slags dubbelkommando), så den ena piloten hade hela tiden full koll på vad den andre piloten gjorde för roderutslag, när man flög manuellt alltså. En bidragande orsak till Air France 447-kraschen kan möjligen ha varit att det inte var uppenbart för den ena piloten vilka (högst olämpliga) roderkorrigeringar som den andra piloten vidtog.

Kaptenens styrspak sitter alltså till vänster på sidopanelen. Undrar om alla flygkaptener är vänsterhänta...

Här är en fin film från inflygning till San Fransisco, med just en sån här joystickförsedd flygmaskin. Lägg särskilt märke till kaptenens hantering av styrspaken i landningens slutskede (tid 7:30 in i videon). Det gäller att vara både lätt och precis på handen (alltså inte darra på manschetten) när man ska ta ner 400 ton flygplan lite elegant på marken.

05 september 2014

Våldsam gymnastik

Visst var det nån gång på 1970-talet som gymkulturen tog fart på allvar. Några av de första aktörerna på den marknaden hade väl under en längre tid en slags tönt-stämpel i många atleters ögon. Gympa-pass a la P H Ling, men med modern musik och mer varierade rörelser.

Idag har gymmens framtoning ändrat skepnad. Den klassiska fys-träningen finns kvar, men man har kompletterat utbudet med sådant som boxning och olika kampsporter (kickboxning, Muay Thai och taekwondo). I en annons nyligen lockar man nya kunder till vad man kallar "multikulturell samvaro" under ledning av en SM-boxare. Att lära sig slå ner andra människor betecknas alltså som "samvaro", och med "multikulturell" tycks man mena att våldet utövas mellan människor med olika etnisk bakgrund.

Och när en montessoriskola skickar sina högstadieelever på idrottsdag får de välja på bl a kickboxning och taekwondo, läser jag i deras skoltidning. Verkar i senaste laget tycker jag - inom kampsportförbunden pågår redan verksamhet för barn i åldersgruppen 8-12 år.

Även kampsporternas extremvariant, MMA, är uppenbarligen på frammarsch. Ja ja, redan de gamla grekerna höll ju på med sånt här. Varför ska vi moderna nordbor vara "sämre"...

04 september 2014

Självkörande bilar

Transportstyrelsen håller på att utreda vilka lagändringar som eventuellt kan behövas om (när) man inför självkörande bilar på våra vägar. Generaldirektören menar att en stor del av ansvaret för bilarnas framfart i ett sådant läge kommer att härledas till tillverkaren. Han förutsåg t o m att det skulle kunna vara OK att "föraren" sover och/eller är berusad. Om detta uttalande inte bara är ett (dåligt) skämt, finns det anledning att påminna om mina blogginlägg (t ex 2009-03-30) ang vissa negativa effekter av datorernas intåg i trafikflygplanen. Min återkommande ståndpunkt är att oavsett hur raffinerad teknik som än implementeras i alla våra fantastiska motoriserade farkoster, så måste det finnas en kompetent förare (pilot) på plats som snabbt kan ta över om (när) tekniken fallerar.

01 september 2014

Rörelsedetektorn

Jag har nyligen flyttat till ett nytt arbetsrum på jobbet. Där sitter en rörelsedetektor på väggen (eller så är det en spionkamera från NSA). Detektorn är kopplad till takbelysningen på så sätt att denna släcks efter en viss tid av inaktivitet i rummet. Tyvärr verkar detektorn vara okänslig för intellektuell aktivitet. Funderar på att skaffa en mörkrädd papegoja, som med sitt då regelbundet vettskrämda flaxande triggar detektorn. Typiskt I-landsproblem, eller?