26 maj 2021

Flockimmunitetens Moment 22

Eftersom mindre än 20% av smittbärarna svarar för mer än 80% av smittspridningen (s k klustersmitta), så måste en oacceptabelt stor andel av befolkningen ha blivit sjuk för att flockimmunitet ska kunna uppstå. Om man ändå skulle tillåta en sådan omfattande smittspridning, så skulle viruset få ohållbart många tillfällen att utveckla och sprida nya mutationer. Risk finns då att några av dessa gjort viruset mindre känsligt för de antikroppar som bildats hos personer som insjuknat av de första virusgenerationerna.

Massvaccinering ter sig sålunda som det enda kraftfulla sättet att dämpa pandemin. Dock blir det en kapplöpning mellan vaccinutveckling och virusets mutationsdynamik. Det gäller att hinna få en tillräckligt stor andel av befolkningen vaccinerad mot de dominerande virusstammarna.

05 maj 2021

Svarta lådor på fartyg

Antag att ett trafikflygplan med 200 passagerare störtar i Östersjön, och att vraket hamnar på 50 meters djup. Man skulle utan tvekan plocka upp vartenda fragment av flygplanet, och låta haveriutredarna bokstavligen lägga pussel med bitarna för att fastställa olycksorsaken. Även kvarlevorna efter de omkomna skulle säkerligen omhändertagits.

När ett fartyg med närmare 1000 passagerare förliser, så föredrar man istället att bokstavligen lägga locket på. Till detta ansåg sig de högsta ansvariga säkert haft goda skäl. Om motiven rört sådant som fara för rikets säkerhet, eller risk för underminering av allmänhetens förtroende för Staten, vet vi inte. Kan de värden, som ytterst sett regeringen försvarat, verkligen motivera vad som uppfattas som en mörkläggning? Det lär väl knappast ha blivit världskrig om sanningen kommit fram? Om det nu inte är (hela) sanningen som redovisats i haveriutredningens (JAICs) rapport från 1997.

Alla trafikflygplan är sedan 1960-talet utrustade med två "svarta lådor" (egentligen orange till färgen); den ena lagrar mängder av tekniska data från flygningen (FDR, Flight Data Recorder), den andra innehåller ljudupptagningar från cockpit (CVR, Cockpit Voice Recorder). Något liknande arrangemang blev inte obligatoriskt inom sjöfarten förrän 2002.

M/S Estonias förlisning 1994 ter sig alltjämt som en gåta, såväl vad gäller de bakomliggande orsakerna, som det exakta händelseförloppet. Om det hade funnits en Voyage Data Recorder (VDR) ombord, så skulle utredningsarbetet ha underlättats dramatiskt. Frågan är bara om inte den svarta lådan skulle ha försvunnit ner i det 10-15 meter djupa dylagret runt fartygsvraket...

01 maj 2021

Flygplan och vaccin

Antag att Elon Musk får för sig att börja bygga trafikflygplan. Han kan ju det här med snabba fordon; elbilar, höghastighetståg och rymdraketer. Sagt och gjort, bara ett år senare genomförs premiärflygningen med Tesla Big Macs; ett flygplan som använder raketdrift från start upp till marschhöjden på 20.000 meter, därefter en kombination av glidflykt och elmotorstöd till en ordinär landning. Till premiärturen har man lockat ett antal hugade försökspassagerare; flygningen slutar lyckligt - alla välbehållna men några klagar över huvudvärk och öronsusningar. Serieproduktionen startar och efter ytterligare något år genomförs var tionde långdistansflygning i världen med Teslas plan.

Inom civil luftfart inträffar totalhaverier 1 gång per 1-2 miljoner flygningar, och olyckor visar sig drabba även Teslas skapelse, faktiskt lite för ofta, statistiskt sett, kom det att visa sig. Verklighetens motsvarighet till Tesla Big Macs heter Boeing 737 MAX. Den flygplanstypen togs fram under stark tidspress, då man höll på att tappa marknadsandelar till konkurrenten Airbus. Och så gjorde Boeing några fatala konstruktionsmissar. Och flygplanstypen fick flygförbud som varade i två år.

Att utveckla en ny flygplanstyp tar normalt uppemot 10 år. Att utveckla ett nytt vaccin har brukat ta minst 10 år.