Jag har tidigare analyserat tänkbara psykologiska mekanismer bakom sådant vallhundsbeteende som "vanliga" människor kan utveckla. En del av dessa psykologiska drivkrafter återfinns sannolikt även bland de professionella opinionsbildarna, men där tillkommer även ekonomiska motiv (lön/arvode, vinst). Renodlat partipolitiska motiv är också vanligt förekommande, särskilt hos de massmedia som verkar inom den politiskt korrekta åsiktskorridoren.
De professionella vallhundarna uppträder i "ideologiska flockar". Här är några exempel på sådana områden i samhällsdebatten, och vilka skällsord som hundarna använder för att skrämma motståndarna till tystnad:
- Klimatet: Den som inte anser att klimathotet är mänsklighetens största ödesfråga, betecknas klimatförnekare.
- Migrationen: Den som är tveksam till om Sverige klarar av storskalig invandring, betraktas som rasist (eller det något svagare främlingsfientlig), eller nationalist och naturligtvis högerpopulist (vad det nu är för någonting).
- Feminism: Den som anser att män och kvinnor är olika i vissa grundläggande avseenden, betraktas som biologist, misogynist (kvinnohatare), jämlikhetsmotståndare, eller som en allmänt reaktionär figur.