Ultraljudsmysteriet löst!

Jag har i fyra inlägg (1-4 nov) kåserat kring min upptäckt av ultraljudssignaler i köpcentra. Nu har mysteriet fått sin lösning; man skickar kontinuerligt ut en 20 kHz signal genom alla högtalarkablar i PAVA-systemen (Public Address/Voice Alarm) för att kunna upptäcka eventuella fel i överföringen (kortslutning eller avbrott). En bieffekt av detta är att den akustiska signalen också går ut i lokalerna - ohörbar för de flesta människor, men fullt möjlig att detektera med en smartphone.

Högtalarna fungerar sålunda som ett slags Ultrasonic Beacons (jfr inlägget 1:a nov) men i de anläggningar jag studerat används de inte för positionsbestämning (Ultrasonic Indoor Positioning Systems, UIPS). Förrädiskt nog utnyttjar de integritetsproblematiska UIPS-fyrarna samma frekvenser som pilottonen i PAVA-systemen, vilket kan skapa ett slags kamouflage som gör det svårare för en vanlig mobilförsedd konsument att upptäcka ultraljudsfyrarna.

Bland de tänkbara svarsalternativen i inlägget 2:a november är det alltså (första delen av) alternativ 6 som är korrekt. Svar Nr 9 ligger helt inom de tekniska möjligheternas ram, och jag skulle inte bli förvånad om de realiseras inom en inte alltför avlägsen framtid. Experiment i laboratoriemiljö har redan utförts med goda resultat, och en lite trubbigare positionsbestämning med hjälp av ultraljudsfyrar utanför specifika butiker har också testats, i smyg förstås.

Min beskrivning av det perfekta övervakningssystemet (3:e nov) verkar inte behöva revideras alls. Med tanke på alla dess "fördelar" skulle det som sagt inte förvåna mig om det implementeras nånstans i världen. Och i ett sådant läge handlar det kanske inte primärt om att i realtid dela ut digitala rabattcheckar till butikskunderna, utan om renodlade övervakningsintressen.

Och slutligen, de rekommendationer jag gav i inlägget 4:e november kan vara bra att spara för framtida bruk.