Onämnbara områden

Här är några exempel på samhällets våndor att hantera benämningar på vissa uppenbara demografiska omständigheter. Man kan se ett spektrum från överdrivet stigmatiserande uttryck till ambitioner att med ordvrängeri skyla över ett politiskt misslyckande.

Invandrarghetton: Uttryck som började användas i Sverige på 1980-talet. Ghetto låter verkligen otrevligt - det för tankarna till ökända slumområden i en del amerikanska städer. Förståeligt att man tidigt började leta efter andra begrepp.

Utanförskapsområden: Visst, det finns befolkningsgrupper som känner sig stå utanför det övriga samhället. Men mycket mer än så säger ju inte ordet. Vem som helst kan för övrigt känna sig utanför (uppleva utanförskap) i olika omständigheter och skeden av  livet.

Särskilt utsatta områden: Ett alltför generellt och svävande uttryck som i själva verket döljer ett spektrum av faktisk problematik, som explicit borde beskrivas med adekvat terminologi. Dessutom är det knappast området i sig som är 'utsatt', utan de människor  som bor där.

Områden med låg socioekonomisk status: Uttrycket har under lång tid använts som ett slags "förklarande" mantra i en närmast papegojmässig akademisk retorik.

No-Go zoner: Ett lite väl dramatiskt begrepp, med rötter i bl a gerilla-sammanhang. En uppmjukning kunde kanske vara 'Preferably-not-goto' zoner.

Områden med socioekonomiska utmaningar: Äntligen, där kom det - 'utmaningar'!

Avslutningsvis mitt eget blygsamma bidrag:

Områden med stor integrationspotential: Klockrent enligt min uppfattning. Ordledet 'potential' för tankarna till fastighetsmäklarnas försök att få renoveringsbehov att framstå som nånting positivt.