UV PÅ KTH

Har ni sett Karl Edvard Jr? Håller till i Lill-Jansskogen, bakom KTHs klocktorn. Hörs på kvällarna, då han utstöter sitt arttypiska läte. Undrar om man kan få syn på honom. Det är ju mörkt då, kanske måste använda IR-kikare. Eller snarare UV-kikare.

Nocebo

Mitt föregående inlägg (Nextopisk reflexion) handlade om styrkan hos positiva och negativa förväntningar. Här kommer lite mer i samma ämne.

Placebo-effekten är ett välkänt, och reellt, fenomen. Man så att säga tänker sig frisk. Sockerpiller hjälper. Placebos motsats, nocebo, förefaller mindre känd. Men den är minst lika kraftfull. Man tänker sig sjuk. Det finns anekdotiska exempel på människor som suggererat fram livshotande tillstånd hos sig själva. Vissa former av woodoo skulle i princip kunna fungera på detta sätt.

Vad ska man satsa på - nuet eller framtiden. Nextopikern verkar mest inriktad på kommande häftiga upplevelser. Du måste leva i nuet, säger någon. Men alla lever i nuet. Det är bara så att i nuet finns även de inre föreställningarna med. Och de kan ha ett starkare inflytande än de yttre omständigheterna. På gott eller ont. Placebo eller nocebo.

Nextopisk reflexion

Läser bloggen Tankar från roten, inlägget Nextopia. Handlar om Förväntningssamhället - det ständiga sökandet efter morgondagens lyckorus. Kan vara jobbigt. Och så finns det en annan vinkling:

Förväntningarnas kraft är mäktig. Tänk om det ligger en huggorm i gräset, eller att flygplanet störtar, eller varför inte hissen. Psykologer jobbar hårt med att finna bot för detta plågsamma fenomen. De inre föreställningarnas kraft. Men att även positiva förväntningar skulle behöva innebära problem, det är illa. I-landsproblem, som en del skulle uttrycka det.

Negativ ränta

Riksbanken sänkte idag reporäntan till 1 procent. Eventuellt kan räntan komma att sänkas till noll. Och sen? Antag att en "vanlig" bank skulle införa negativ inlåningsränta. Du sätter in 100.000 på banken, och får höra att de kommer att dra t ex 2.000 om året i negativ ränta. Låter inte klokt, men om det råder deflation så är det ju logiskt. När du så småningom tar ut dina pengar, så har de ju ökat i värde ändå. När det är inflation försöker man genom den positiva inlåningsräntan värdesäkra sina besparingar. Frågan är om ett bolåneinstitut skulle kunna tillämpa negativ utlåningsränta? Varsågod, du får låna 100.000 och får 2.000 på köpet varje år. Bra affär. Då kan man bjuda hur mycket som helst för en etta på Östermalm.

Tema Klimat

Tema Klimat har startat i min blogg. Första klimatinlägget handlade om diverse överraskande effekter av den globala uppvärmningen. Från att ha varit "anti-alarmist" har jag nu övergått till en mer agnostisk hållning: Klimatet är alldeles för komplext, för att man ska kunna uttala sig med säkerhet om utvecklingen. Men även som ödmjuk agnostiker lär man få på pälsen av klimat-alarmisterna. Och visst finns det många intressanta aspekter i klimatdebatten som vi kan belysa.

Flygande tegelsten

Som psykologi- och flygintresserad kan jag inte upphöra att imponeras av nödlandningen i Hudsonfloden. Det är dels en extrem prestation mentalt sett, dels en ren flygarbragd. Att efter tusentals timmar av händelsefattiga rutinflygningar plötsligt hamna i ett akut nödläge, och då kunna hålla huvudet kallt och fatta ett antal svåra beslut och sedan elegant nödlanda på vattnet - det är stort. Den som till äventyrs har lite kunskap om segelflygning, inser svårigheterna att landa ett flygplan utan hjälp av motorer. Du måste så att säga pricka rätt direkt - du får ingen second chance. Och ska du landa ute i naturen (typ Hudsonfloden) så finns inga inflygningshjälpmedel att lita till. Ett "riktigt" segelflygplan sjunker med ca 1 meter per sekund. Det är hanterbart - man har i regel god tid på sig att korrigera inflygningen. Ett jetplan med utslagna motorer faller med kanske 5-10 m/s. Världens mest extrema motorlösa flygplan är ju Rymdfärjan. Väger ungefär som en Airbus A320, men sjunker med ca 50 m/s (180 km/h vertikalhastighet). När den avslutar färden i rymden skall den bromsas ner från 30.000 km/h till 350 km/h vid landning. Då gäller det också att pricka rätt. Det mesta sköts förstås av datorer, så där handlar det väsentligen om en ingenjörsmässig bedrift. Sista minuterna av landningsfasen brukar dock piloten/astronauten få ta över och flyga manuellt. En del (avundsjuka?) flygare beskriver det som att försöka landa en flygande tegelsten. I en spektakulär video från NASA kan ni följa inflygning och landning, filmad från rymdfärjans cockpit. Den som alltid undrat hur det ser ut i cockpit kan kolla denna vackra bild.

Vara först

Sorry. Det räcker inte med att synas. Man ska helst vara först också. Kollade på Twitter, där gemene man kan agera nyhetsrapportör. Ta nödlandningen i Hudsonfloden som exempel: En passagerare på den färja som först kom till undsättning blev den förste att förmedla nyheten. Utrustad med Iphone ansluten till Twitter och Twitpic så var han först med denna nyhet. Och jag måste faktiskt säga, att den bilden ger en mycket större närvaro-känsla än de bilder som senare kablades ut av etablerade nyhetsmedia.

Läsa för fort

När man läser en text alldeles för snabbt "ser" man ibland andra ord än de som verkligen står där. Ett fenomen som psykologer kan dra nytta av, eftersom feltydningarna ofta avslöjar vad läsaren undermedvetet förväntar sig. Här är två komiska och aktuella exempel:

Jag "läser" följande i den övergripande kursbloggen tjugotresaker #3:
>>2. lära oss att tänka (men det står faktiskt länka, inte tänka)
>>5. läsa några extrema bloggar (det står alltså externa)

Mycket avslöjande, som sagt!

Feta fåglar

En flock gäss förvandlade häromveckan en Airbus 320 till ett 70 ton tungt segelflygplan. Piloten genomförde en perfekt nödlandning på Hudsonfloden, och så fick New York sitt eget Gottröra. Här i Sverige ökar risken för fatala kollisioner med fåglar, enligt en artikel i SvD. Skälet skulle vara det allt varmare klimatet, som skapar fetare fåglar. En jetmotor påstås klara av en fågel på högst 1 kg. En fet kanadagås blir för mycket. Nature strikes back. Titta gärna på denna lista över annat elände som påstås bero på den globala uppvärmningen.

Google forever

I Googles villkor står att användaren ger Google rätt att i evig tid förfoga över det material man lägger in (§11.1). Hur länge är det? Om 5 miljarder år slocknar solen. As long as there is Earth, there is Google. Google Earth.

Blogito ergo sum

Syns du inte finns du inte. Det brutala budskapet har jag mötts av på en ljusreklamtavla. Fruktansvärt. Jag förstår vad de menar, men för t ex en alienerad storstadsbo kan det kännas som ett hugg i hjärtat. Du måste vara med på Facebook, Blogger, Twitter och allt vad det nu heter. För att synas. För att finnas.

Googles finstilta

Skapa Google-konto. I princip enkelt. Några klick och så är det klart. En försåtligt minimal textruta med lite villkor. Ser överkomligt ut vid en snabbscroll. Men skriver man ut all text blir det 12 sidor! Vem orkar sätta sig in i alla paragrafer? Nä, det får bli som vanligt - man bara klickar Godkänn och hoppas att allt ska gå bra. Skit samma förresten, Google registrerar ju ändå allt man gör. Eller så gör FRA det.

Introduktion

Acta Catastrophica. Låter riktigt biblioteksmässigt. Nästan lite anrikt. Och lagom oseriöst. Ska innehålla mina personliga reflektioner över allehanda företeelser i tillvaron. Seriösa inlägg blandade med mer lättsamma betraktelser. Räknar med att fånga ca 1% av VILs läsare, dvs 0.7 personer, alltså nån enstaka deltidare. Och går mitt bloggexperiment helt åt skogen, så får bloggtiteln verkligen göra skäl för namnet, Acta Catastrophica.